Kategorier
Uafgjort

Svenskens epos

Den 2.9.2020 ligger jag i min sänng, trött efter många dagars hårt slit på Nordsjällands sjukhus, och har bestämt mig; -jag skall INTE med till kvällens uv-rugby träning. Jag behöver vila!

Boken från Haruki Murakami “Trækopfuglens krønike”skall få mig att bli trött men klockan 22.02, efter hela 2 mins försök på att komma in i boken kan jag märka att kroppen blir helt stissig av att ej få vara där den hör hemma. Nämligen i vattnet, under ytan, samman med mina bundsförvanter på blått som skall få oss att slå dansken på vitt.

Jag försöker smyga mig ner i vattnet klockan 22.15 och köra ett attackdyk enligt den store “Carl af Trolle” med ett, enligt mig, galant resultat.

Det blir en hård kamp då Lasse lasselito har fått sig något aggresiva metoder efter dyningarna av coronaepedemiens kraftiga inverkan på hans psyke.

Palle, Kosmo och Kronik har gått till rysk militärundervisning under de sista halvårets lockdown och har studerat undervattensangrepp på högsta spetznatz nivå, dock med tveksamma resultat..

Vanton är stark som vanligt och gör många mål till vitt lag.

Jens far känner sig lite slö och försöker komma igång med otaliga preparat i näsan, tyvärr har hans pusher tunnat ut det verksamma i drogen så han förblir på ytan efter 30min hård kamp

På den blåa fronten från väst angriper Knudsen med ett Blitzangrepp ala 2.verdenskrigstyle med god effekt, Mads fångar då snabbt upp de hål som kommet i de vitas försvarslinje och får många gånger gjort mål.

Jacob Ambassadören kämpar till det sista och spyr endast 2 ggr denna kväll innan handduken kastas in

Mathias Willerup aka den Slappa Pilen gör inte mkt gott för vitt, rent spel och målmässigt, men håller en god ton på laget och berättar sedan många historier om Dr. Alban på Stefanshus. Alltid en glad prick.

Jonas og hans far var som en enhet under vattnet och gjorde allt rätt och skapade många chanser.

Ett fint slag, nästan som så ärorikt som när Gustav II Adolf dog i Lutzen 1632, utkämpades denna storslagna återföreningsdag.

Vem vann? Svårt att säga, men resultatet blev 10-10 (eksklusive bortdömda mål)

Cs zöndag till kajakpolo

Kategorier
Uafgjort

Omfamning

En kväll i Suleimas omfamning.

Började med föreläsningar av garderoben – ritade och berättade för en entusiastisk skara deltagare om matematik och korona och varför differentialekvationer är några av de mest utsökta i världen.

Direkt på att klä sig i Hillerødgade och en riktig glädje att vänta på kanten med utsikt över 12 hule suleima-tjejer i sin omfamning av vår syster sport vattenpolo. En skarp kontrast till simmare eller de mystiska muslimerna.

Matchen visslades med 7 i varje lag – där blått glatt hade tagit “Henrik” under vår svanvinge – en spännande ankung som aldrig hade dykt förrän i går.

Anton och co hade skrapat så mycket muskler och botten som möjligt och från de första målen stod det klart att en kalibrering av viktskålen behövdes. Ett snabbt överföringsbyte och striden var i full gång. Blå stormade ut därifrån och vitt kämpade för att hitta undervattensrytmen.

Blue njöt av oligarkens återkomst och även om det fanns ödmjukhet på kanten fanns det fullt tryck på oljesprutan 3 meter under ytan. Det var som att titta på Deep Water Horizon borra efter det svarta guldet och det betalade sig gång på gång.

White fick äntligen djupmätaren och sikten kalibrerad och innan länge fanns det utjämnande ingångar till 10-8. Tiden gick av och till slut fick White se sig besegrad av en välspelande blå turné-de-force till resultatet 12-8.

Hälften av oss nådde stefanshus innan Mette utegångsförbud och en annan perfekt onsdag slutade.